Från Ölmanäs till Apelviken: Ett LöparLexikon09 Apr 2007 21:01

Dougherty hillsDougherty hills. Litet område med Gröna kullar invid Dublin, Kaliforniens bay area. Mjuka sköna stigar med utsikt över San Ramon Valley erbjuder härlig löpning. Och prärievargar. Just här mötte jag en tidig morgon i mars 2006 nämligen just precis en prärievarg. De är inte lika stora som en svensk skogsvarg, inte på långa vägar, men vi hade båda lika stor respekt för varandra vid mötet. En storartad löpupplevelse.

Delsjön, StoraDelsjön. Norr om Delsjöarna går Skatås prydliga motionsspår – framförallt vintertid är det här en guldgruva med välhållna spår att träna i och kilometervis med elljus. Bohusleden söder och väster om sjöarna är väl brötig och orytmisk för min smak, det är svårt att få någon riktig bra rytm i löpningen. Men vackert, det är det.

Dotetorp Dotetorp. Mest känt för sin äggproduktion, men även en viktig passerpunkt på de långpass som springs hemmavid. Från Dotetorp går en mycket fin grusväg över skogen till Ölmevallasjön, där man passerar under motorvägen och kan fortsätta mot till exempel Solryd och Landa. I nord-sydlig riktning finns också fina vägar kring Dotetorp, om man följer skogsbrynet längs de böljande fälten öster om Ölmevalla kyrka finns det fin löpning att upptäcka.

Från Ölmanäs till Apelviken: Ett LöparLexikon09 Apr 2007 21:00

Start/Målsträcka på hwy 73. Foto av GoFast Ellerbe springs. Oansenlig by i North Carolina som var skådeplatsen för mitt livs första marathonlopp. Loppet är en rundbana genom amerikansk lansbygd på små rätt fina asfaltsvägar. Banan är kuperad för att vara en asfaltsmara med drygt 500 ackumulerade höjdmeter, men backarna är långa och rullande till sin karaktär och har man bara psyket med sig behöver de inte kosta så mycket tid. Servicen sköts av en mycket entusiastisk lokalbefolkning, man kan nog hävda att antalet servande överstiger publikantalet – vilket i och för sig inte säger så mycket. Allt som allt har jag mycket ljusa minnen från loppet, och är man i trakterna av the Carolinas någon gång i slutet av mars/början av april kan jag varmt rekommendera loppet.

Från Ölmanäs till Apelviken: Ett LöparLexikon09 Apr 2007 20:35

Finns mosseFinns mosse. I den nordvästra delen av Änggårdsbergen ligger områdets största vattensamling. Den omcirklas på norr- och västsidan av en löpvänlig stig/promenadväg. Söderut finns en kilometers nedförsbacke genom den natursköna och lättsprungna Brattåsravinen. I nordväst kan man lämna Änggårdsbergen genom en brant nedförslöpa och istället hamna i lilla Änggården. Eller så kan man ta en ännu brantare stig ner i Högsbos utmarker.

Fjärås bräcka, vy mot LygnernFjärås. Bräckan är en istida ändmorän – lite mera istryck under den senaste nedisningen hade förmodligen gjort Lygnern till Kungsbackafjordens inre djupvattenreservoar och bräckan till dess tröskel. Men nu ligger hela schabraket såpass långt söderut att hela fjordkomplexet blev något slags halvmesyr med den inre delen i form av en långsträckt insjö och den yttre delen som något slags grund havsvik i största allmänhet. Fördelen är att bräckan är och alltid har varit en mycket fin löpväg. Uppepå den förvuxna grusvallen har man en milsvid ustikt, och det är fabulösta fint att springa. För att inte tala om alla gamla farvägar som leder dit.

GCR-väg, Åsa-FrillesåsFrillesås. By vid Löftaåns mynning i Vendelsöfjorden. Löftadalens sträckning mellan Frillesås och Frillesås kyrka är en halvmil av nordhalländsk löparnjutning. Den lilla ån meandrar stilfullt i den pastorala idyllen, kontrasterad och markerad av den branta natur som omger dalgången. Anledningen till avståndet mellan kyrkan och byn torde främst vara att Frillesås gamla kyrka ligger vid den gamla vadstället över Löftaån en bit inåt landet. Man kan ännu springa på riktigt fina gamla vägbankar som markerar den medeltida sträckningen av ‘E6′, just här vid Frillesås kyrka. Till Frillesås kan man från Åsa springa på den före detta banvallen för järnvägen, en knappt tre och en halv kilometer och ganska plan historia. Oändligt rakt förvisso, men ganska behagligt.

Från Ölmanäs till Apelviken: Ett LöparLexikon09 Apr 2007 20:34

Granhed. Naturskönt och rullande sörmländskt landskap, men mängder av små grusvägar att springa på och småsjöar att omcirkla. Harpsundssjön är en riksbekanting – härifrån kan man springa på ett rätt glömt segment av sörmlandsleden och till exempel hamna i Hälleforsnäs. På bild synes Gålsjön i julskrud.

GöteborgGöteborg. Nån gång i mitten på maj går sveriges största långlopp av stapeln. Ganska festligt, men också fruktansvärt frustrerande. Banan springs förmodligen bäst på fredagen, när strecken är nymålade och trängseln mindre påfallande.

Från Ölmanäs till Apelviken: Ett LöparLexikon09 Apr 2007 20:33

HallandsledenHallandsleden. Löpmässigt är den en lite ojämn upplevelse, vissa partier är helt enkelt alldeles för kuperade för att vara njutbara. Möjligen kan de betraktas som karaktärsdanande. Å andra sidan återspeglar den den typiska Halländska naturen, med små vackra uppodlade dalgångar där eventuell löpning är ganska plan, och inimellan rent bisarrt sönderbrutna klipp-partier. Det sagt, så finns det ett antal fina partier på Hallandsleden man gott kan kosta på sig att springa.

HalmstadHalmstad. Prinsens minne är ett lopp om milen eller halvmaran längs prins Bertils stig som går från Halmstad upp till Tylösand. Banan är ögleformad och mycket naturskön, med havsutsikt och en del trevliga grönområden. När jag sprang Prinsens minne 2005 var det första gången jag genomförde ett lopp som inte var ett masslopp för tiotusentals deltagare. En löparmilstolpe så god som någon.

HjälmHjälm. Uråldrigt vadställe över Rolfsån, vilket innebär att det finns ett flertal fina löpvägar i området. Hallandsleden klättrar på höjderna ner mot Fjärås bräcka och är måhända inte så njutbar, i dalgångarna på ömse sidor om den finns små asfaltsvägar som faktiskt kan vara nog så trevliga att springa. Backen från Hjälms by upp till fornlämningsområdet på Brattabjär är såväl lång som tämligen brant. Norrut kan man med fördel följa Hallandsleden mot Hjälmared och vidare.

Från Ölmanäs till Apelviken: Ett LöparLexikon09 Apr 2007 20:32

Idala. Ungefär.Idala. Längst upp i Löftadalen ligger en vägkorsning och en kyrka som anlades av munkar från Ås kloster på 1200-talet. En tur längs Löftaåns dalgång är givande, men kanske lite enahanda då man blir tvungen att nöta på den lilla asfaltsvägen. Ett bättre alternativ är förmodligen att ta den förvisso tämligen kuperade Hallandsleden, antingen söderut till Stora Hornsjön och Stättared eller norrut mot Äskhult och Fjärås bräcka. Båda vägarna bjuder på vertikalt omväxlande stigar bitvis i mycket fina lövskogar. Iglekärr

Iglekärr. Från Kungsbacka bakom Varla och så under motorvägen. På ett backkrön på andra sidan börjar naturen. Den börjar i en stig som passerar den avbildade lilla vattensamling som går under det föga inspriprerande amnet Iglekärr. Intressant nog finns det ett annat kärr sådär en mil rakt österut som heter Iglakärr – notera härvidlag e- a-omljudningen – och som också hemsöks av en mycket löpvänlig och fin gammal stig. Ett intressant spörsmål som tills vidare får förbli obesvarat är huruvida omljudningen har någonting med genusformer att göra och om isåfall de maskulina iglarna i Iglekärr har haft problem med migrationen till det feminina inlandskärret sedan motorvägen byggdes.

Från Ölmanäs till Apelviken: Ett LöparLexikon09 Apr 2007 20:31

Skogsbryn nära JerikoJeriko. En gård strax söder om Jonsered bär detta exotiska namn, och eftersom E20 går genom berget i en tunnel just här så heter tunneln passande nog Jerikotunneln. Bohusleden går över motorvägen på den lilla naturskärv som finns uppepå tunneltaket. Kommer man från Göteborg så kommer det strax att bära av nedför mot Jonsered.

Mossens IP - ej i Johanneberg

Johanneberg. Stadsdel i Göteborg där jag nästan jobbar, vilket gör det till utgångspunkten för många lunchpass. Inga särdeles imponerande löpfaciliteter inomsocknes – i Mossen finns ett dryga kilometern långt och rätt orytmiskt sågspånsspår och på Mossens IP finns även en rödstybbsbana á 378 meter som man kan få använda om man är snäll samt har lite tur. Fast inga av dom ligger tydligen i Johanneberg.

« Previous PageNext Page »